Pedagogisk dokumentation - Vad, hur och varför?

Efter att jag ha läst litteraturerna och den reviderade Lpfö 98  har jag fått en ny uppfattning av pedagogisk dokumentation.

 Vad

Författaren Wehner- Godée anser att dokumentation är ett viktigt pedagogiskt verktyg för pedagogerna att förstå hur barnet lär och tänker. Hon anser att i varje produkt hålls en process fången.  Dokumentation handlar om att se och synliggöra processer, inte resultat.  Man hittar mer av människors kreativitet i processen än i resultatet. Att processen innehåller så många kreativa inslag beror naturligtvis på den ständigt förändras. Hon anser också att det inte bara handlar om att se och fotografera vad barnen gör, utan också om att tolka och presentera hypoteser. Genom dokumentation får man möjlighet att själv upptäcka och förstå varje barns upptäckarprocess. Den processen ser olika ut från barn till barn. (Wehner- Godée, 2 010:22-23)

Lenz Taguchi  belyses att pedagogisk dokumentation är ett sätt att gå in i en lärandeprocess som gäller  både barnets och pedagogens arbete. Denna process är ständig, vilket innebär att de är ett arbete som  egentligen aldrig blir färdigt.  Enligt Lenz Taguchi  försätta blyses att  det är viktigt att pedagogen aktivt skapa detta förändringsarbete där barnet är i centrum, där vi ser oss själva och barnet som ett verksamförändrande subjekt. Hon anser att detta förändringsarbete måste ske tillsammans med alla som deltar i verksamheten som, barn, pedagoger och familjen. En viktigt del i arbetet med pedagogisk dokumentation är att teori ska användas in i praktiken på ett bra sätt. Genom att ställa egna reflektioner och observationer mot teori ges en lämplig distans till det arbet man klar gör (Lenz Taguchi 1 997:12-13).   

Jag tycker att det viktigaste med pedagogisk dokumentation att funderar över vad det är  det som man vill åt tillsammans med barnen och samtidigt skapa ett nytt förhållningssätt mot barnen. Med hjälp av pedagogisk dokumentation får syn på hur barn lär och varför de lär på ett speciellt sätt och  kopplat till den miljö och verksamhet som man erbjuder som pedagog. Att synliggöra dessa sammanhang. Det är avgörande att båda få syn på barns lärande och synliggöra pedagogens eget lärande. 

Hur

I boken Att fånga lärandet det står med hjälp av pedagogisk dokumentation och olika medier som kamera, ljudupptagare eller penna och papper kan man som pedagog se på situationer utifrån och få nya perspektiv på både andras och sitt eget lärande.

Författaren Lenz Taguchi anser en mycket konkret aspekt av pedagogisk dokumentation som kommunikation är att barnen kan kommunicera sin kunskap och sina erfarenheter till pedagogen, via bild, målningar, utsagor. Barnen kommunicerat till pedagogen sina tankar och erfarenheter. Via dokumentation kan pedagogerna också kommunicera tillbaka till barnen. Pedagogen kan läsa upp för barnen vad de hade sagt gången innan, så att barnen får syn på sina egna tankar igenom för att utgå från dem sitt fortsatta tänkande. ( Lenz Taguchi1997: 34)

Idag dokumenterar i mitt arbetslag med hjälp av kamera och vi har en digtalram i hallen, då föräldrar kan se vad barnen gör under dagen. Varje barn har en dokumentationspärm där vi samlar teckningar som barnet gjort . sedan brukar vi skriva eller brättelse om deras  sociala, motorika och språkliga utvecking under terminen. I pärmen vill vi ett synligt på barnens utveckling och lärande, både för barn, föräldrar och pedagogen.

Varför

Författaren Lenz Taguchi har frågat varför pedagoger i förskolan ska använda sig av pedagogisk dokumentation. I boken Varför pedagogisk dokumentation? Om  kunskapssyn,barnsyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete skriver hon att det är viktigt att ha en verksamhet i förskolan som är under ständig förändring utan att sätta  märken på vad ett barn och en pedagog är, kan vara och skall vara. Låser man sig i fasta definitioner av hur saker ska vara utvecklas varken pedagog, barn eller verksamhet i förskolan. Hon skriver vidare att genom pedagogisk dokumentation kan pedagoger synliggöra den osynliga pedagogiska miljön och samtidigt ett bra verktyg att utveckla och förändra verksamheten och förhållningssättet i förskolan. (Lenz Taguchi 1997: 9-10 ) .

Pedagogisk dokumentation kan hjälper pedagoger att synliggöra sin egen barnsyn och se hur de förhåller sig till denna. Genom den pedagogiska miljön kan man urskilja hur pedagoger skapar makt i förskolan. Ett exempel  väljer att placera målarfärger och penslar högt upp på hyllan så att barnen inte själva kan nå dem, är jag dlaktig i att poducera makt  med utgångspunktera från en diskurs som praktiken uttycker att små barn inte kan hantera färg och penslar utan vuxenkotroll. Pedagogen får därmed en maktposition gentemot barnen. Detta kan ske oreflekterat, därför är det viktigt att synliggöra dessa konstruktioner genom att reflektera och dokumentera i förskolan. Författaren betonar att både synen på barn och det förhållningssätt pedagoger i hennes undersökning har till barn är konstruerat både mänskligt, socialt och samhälleligt. Det är därför denne viktigt att synliggöra det pedagoger skapar i verksamheten i förskolan (Lenz Taguchi 1 997:19).

Riktlinjer

Förskollärare  ska ansvara för

• Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner  

• Att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur  läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,

• Att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation,   struktur, inne­håll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,
• Att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förut  sättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

·  Att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och på  verkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas

              och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och

·  Att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetetanvänds för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.

Arbetslaget ska

· Kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser   barnens möjligheter

att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

· Använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det

möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika   målområden,

· Dokumentera, följa upp och analysera

- kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och  inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,

- Hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom   mål  områdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

•  Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveck

-barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighe att påverka och hur deras perspektiv, ut  forskande, frågor och idéer tas till vara, och
-föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka  samt hur deras perspektiv tas till vara. (Läroplan för förskolan Lpfö 98: 14-15)

Referenslista

• Lenz Taguchi, Hillevi. (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS förlag.
• Läroplan för förskolan. Lpfö 98. reviderad 2010

·   Wehner- Godée, Christina. (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier.  Stockholm: Liber.